Hoppcup

Idag hade Halmstad Hundarena sin hoppcup, man körde två hopplopp där man fick poäng baserade på placering som sen räknades ihop till en cup-placering. Min plan var att starta Ila, Kat och Nys men den planen grusades och Kat fick strykas. Vid kl 18.30 igår blev det nämligen bestämt att jag skulle komma in och jobba två timmar senare pga sjuka på jobb. Så jag jobbade 20.30 till 04.30, tog mig ut i snöstormen, rastade hundarna och fick köra de fem milen hem i snigelfart så halt som det var. Somnade 5.45, ställde klockan på 7.15. Tror ni att jag stängde av klockan i sömnen eller!? 8.30 ringde mamma och frågade om det gått bra att köra till Halmstad i snön. Inte så värst bra eftersom jag låg kvar i sängen… Så Kat fick helt enkelt missa sitt tävlande och jag kunde i lugn och ro ge mig iväg en stund senare.

Det var fantastiskt roligt att tävla i varje fall! Roliga banor, roligt folk och så supersystrarna på det! Bara jag som kände mig lite matt och trött i huvudet efter för lite sömn men jag försökte glömma bort det. Ilas första lopp gick fort och fint till precis i slutet. Jag hade inte riktigt tänkt till på banvandringen utan plockade henne till mig över ett hinder för att sedan skicka fram henne över de två sista. Då hamnade jag efter, hon fick en tokig linje, vek ut mot publiken och var väldigt nära att missa sista hindret. Tappade massor med tid där och nu ska jag minsann lära mig det där bytet som Elin gjorde med sina hundar vid tredje sista hindret. Jag hade hunnit om jag bara vågat och tänkt på det… Vi kom i alla fall på en fjärdeplats i det loppet.

Andra loppet skulle jag hemskt gärna vilja haft på film för det kändes så attans bra! Det var bra tryck i Ila och vi fick till fina vägar. Tappade kanske lite på slutrakan för vi har nog tränat för dåligt på rakt fram det senaste. Tyvärr rev Ila första hindret i detta loppet annars hade vi kommit trea. Trea på en bra tid, vi hade 25,94 och låg då efter snabbe Bixx på 25,81 och Titti på 25.68. Vet inte vilken placering vi hamnade på med detta loppet men vet att vi kom sexa totalt i cupen. Kul! Men ännu roligare om vi inte rivit… =) Fast jag tar med mig den fantastiskt fina känslan – Ila var riktigt härlig att köra idag!

Lilla Nys diskade sig i båda loppen då tunneln rakt framför näsan lockade mer än något annat. Hon är väldigt skön för hon tror verkligen stenhårt på att hittar man en tunnel ska man dit! Tror vi får försöka ändra lite på den inställningen… =) Men attans vad hon gick, hon var så fin och härlig att springa med och satte ganska för henne svåra byten och linjer. Hon testade också muren för första gången men det var inga problem alls, inte heller däck eller platt tunnel. Hon är så okomplicerad och rolig att köra! Det var flera som kom fram och pratade så fint om henne, de berömde hennes fart och attityd och slalom och hennes svängar, öppna inställning och följsamhet, och så fick vi höra att det såg mycket lovande ut inför framtid. Ja, ni förstår ju att mitt mattehjärta svämmade över av stolthet! Man kan ju inte komma ifrån att man (jag) blir väldigt glad av att få höra så fina ord om ens hund. Det värmer verkligen! Ila fick också många komplimanger men det är vi mer vana vid… 😉

En toppendag i agilityns värld helt enkelt. Sen blev det hem och sova…