Kursat för Åsa Emanuelsson och löpont…

Det känns som att livet faktiskt börjar återvända så sakta hit till skogens mörkaste delar. Lite sol, några värmande vindar och några lediga dagar har försiktigt dragit oss uppåt. Fortsätter det såhär har vi nog snart näsan ovanför vattenytan istället för under, tänk så mycket lättare det ska bli att andas då.

Ila har börjat löpa och om någon som läser detta har en hund som får ont vid löp kan ni väl skriva en liten rad så att jag vet att Ila inte är ensam om att få löpont… Ett väldigt förbryllande löp har det varit hittills som jag hoppas inte alls ska utmynna i en livmodersinflammation. Pyo mitt i SM känns ju mindre trevligt… Jag märkte av hennes smärta vid några tillfällen från löpdag två. Hon pep till exempelvis när jag satte på selen, när hon hoppade ur bilen, när hon åt en godis, när jag klappade henne. Kände igenom hela lilla hunden men då reagerade hon inte på någonting alls. Kursade hos Mia i torsdags, då kunde Ila plötsligt inte springa som vanligt utan krummade med ryggen och skrek till vid vissa hopp och när vi avbröt och gick åt sidan gjorde hon en vändning och skrek som om jag hade trampat på henne, högt och som om det gjort förfärligt ont. Kände igenom henne igen och det enda stället hon reagerade på var vulva. När jag närmade mig det området morrade hon och slickade sig om munnen, hon visade tydligt att det var därifrån hon hade ont. Fredag förmiddag var hon lite påverkad men på fredag eftermiddag sprang hon i skogen som vanligt och rörde sig utan att krumma med ryggen eller vara besvärad. Mycket märkligt! Nu visar hon ingenting alls längre mer än att hon kanske är lite pipigare generellt, tex om jag råkar dra henne i pälsen när jag tar av selen eller liknande. Finns det fler hundar som beter sig såhär i början av löp tro?!

I lördags åkte vi till Ystad för kurs för Åsa Emanuelsson. Nys och Kat var med ifall det skulle visa sig att Ila fortfarande hade ont. Men det hade hon inte, hon sprang  på precis som vanligt, fort och galet! Så oerhört skönt! Sen var hon lite mer samlad under kursen än hon varit det senaste men det tror jag bara berodde på att Åsas sätt att handla faktiskt fungerade för både Ila och mig. Det blev tydligt och lugnt och ingen stress eller press. Åsa lyckades också se våra problem och hjälpa oss göra något åt dem. Det kändes verkligen superbra och Ila svarade så fint! Åsa peppade och sa väldigt snälla saker om oss, så det tänker jag minsann leva lite på. Tänk om Ila alltid kunde gå som hon gjorde i lördags och tänk om jag alltid kunde handla henne så lugnt och tydligt. Då kanske vi skulle kunna bli riktigt bra en dag…. Ska försöka hålla kvar den känslan och flytet!

Det finns några små filmsnuttar från eftermiddagen. Vi var ganska möra vid det laget… Men det kan vi bjuda på!😉 Lite synd att inte förmiddagens övningar finns på film och inte heller de sista på eftermiddagen. Men glad ändå att jag fick fram telefonen ett par gånger, det är ju bättre än inget i alla fall… Första snutten fick vi en ursöt liten schappe efter oss på plan, alldeles överlycklig ville hon leka med Ila som bara fortsatte i vår agilitybubbla. Söte!

9 thoughts on “Kursat för Åsa Emanuelsson och löpont…

  1. ”Då kanske vi skulle kunna bli riktigt bra en dag…. ”
    Eehh… Vänta nu här fröken kvalat-in-till-SM-både-i-lag-och-individuellt! Ni ÄR riktigt bra! När ska du fatta det? Ni är liksom bland de bästa!🙂
    Du kan nog komma och hälsa på utom faran, så länge du har terrier-Tila så flyttar det nog ingen aussie till dig. Vill inte att den ska bli uppäten.😉

    • Tack, snälla du men nja…vi har lååååångt kvar innan vi kan kalla oss ”bland de bästa”! Det är smådetaljerna som måste stämma även på tävling. Men som sagt, jag hoppas att vi ska få till det där sista snart! =)
      Och Ila är faktiskt snäll, eller iaf mot valpar. Hon ÄLSKAR valpar! =)

    • Tack! Roligt att ha några filmsnuttar från dagen för det mesta kändes faktiskt riktigt bra! =) Vi är väl kanske på väg att bli bra, ska jobba för att få till det där sista! =) Visst ses vi på rasträffen!? Kramar

  2. Woho, tjusigt! Sjukt söt liten fluffig störning ni hade😉 Tur att Ila inte brydde sig, Mide hade nog blivit rejält upprörd…

    Stackars Ila om hon får så ont i början av löp, har inte märkt något på Mide men jag tänker att det kanske är som för oss människor…? Vissa kan ju få rejält ont ett par dagar, medan andra knappt känner något. Tur att det gick över fort iaf!

    • Tack! =) Nej, så länge Ila får träna agility så ser hon ingenting annat! =)

      Det där med löpet var så märkligt! Har aldrig märkt av någon smärta vid tidigare löp, fast hon har alltid varit lite mer känslig när hon löpt, pipigare liksom. Men det här var något helt annat. Men det kan vara som du tänker för det gick över efter några dagar. Får hoppas att det inte är något konstigt med hennes livmoder!

  3. Hej!
    Hittade din blogg när jag googlade lite på smärta hos tiken i samband med löp och tänkte att jag iallafall får lämna en liten hälsning🙂

    Det du beskriver är precis som min tik är just nu, hon har så himla ont och är inte sig själv för fem öre. Nu ligger hon nerbäddad i sin korg med en varm filt över sig, men tidigare idag både spydde hon och skrek av smärta. Försökte känna igenom henne försiktigt men när jag kom ner mot vulvan lite för hastigt så fick jag mig ett löst bett i handen och ett dovt morr.. Inte lätt att vara hund och ha ont!!😦

    Hoppas din vovve återhämtade sig och mår bra, du är iallafall inte ensam! Känns ”skönt” att någon annan varit med om liknande, då vet man att det är normalt även om det smärtar att se..

    Ha en riktigt bra dag!
    Mvh Amanda

    PS. Jättefin blogg du har, kommer definitivt fortsätta läsa!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s